dvs Tristan, tycker att han förtjänar ett eget blogginlägg.
Min lille prins har lyckligtvis blivit bättre under denna vecka. Han är fortfarande sned på huvudet och mungipan hänger men inte lika mycket som tidigare. Han är inte heller lika snubblig och struttig, dvs ingen fyllehund längre. Förut kunde han ramla omkull ibland men nu har han mer kontroll på kroppen. Han är lika pigg och glad som vanligt, fina fina Tristan. I och med detta har det inte blivit några långprommisar på länge, kan tänka mig att hans kropp har lite långprommisabstinens.
Vi hoppas att det fortsätter att gå åt rätt håll och att ansiktsparesen släpper helt. Detta innebär dock att det varken blir gotland eller högbo för vårt lag. Det är jättetråkigt att inte kunna ställa på vare sig gotland eller högbo eftersom det är så jäkla roligt med utställningar, men men sånt är livet. Och jag känner mig inte så sugen på att åka till gotland utan att visa Tristan och mamma vill inte åka själv så hon kastar nog in handduken hon också. Får se om jag eventuellt kommer till Högbo bara för att kolla, kan vara rätt skönt att glida runt och bara titta. Vi lägger nu utställningskopplet på hyllan och återkommer förhoppningsvis nästa vår/sommar.

Istället för utställningskopplet ska vi ta fram saxen och klippa ned Tristan totalt, uhh hemska tanke, anser nämligen att en lagotto ska se ut som en lagotto men detta är nödvändigt, han behöver få helt ny päls. Just nu är han en stor tovboll och det känns lönlöst att stå och reda ut tovor när han ändå ska klippas ned. Skulle behöva en klippmaskin för att få ett jämt resultat, får se när jag kan få tid att åka förbi Lotta och låna. Skulle kunna ha klippt ned honom tidigare i veckan men jag tycks skjuta på det, å så har jag inget trimbord i dagsläget (se tidigare inlägg). Men ju fortare han blir nedklippt desto snarare kommer det ny päls. Klipper jag ned honom nu växer det ut en del till hösten och vintern så att han slipper frysa då.