Medan jag är sjuk passar jag även på att vav:a = Vård av vovve.
I går kväll efter att Tristan fått sin kvällsmat gick vi på vår sedvanliga kvällsprommis. Han kissade, bajsade och var pigg och på gott humör. Plötsligt så stannade han och kräktes upp all mat. Under kvällen kräktes han ett antal gånger, då bara vätska. Han var så ämlig och mådde inte alls bra, han smaskade, sväljde och hade sig.
 Trodde att jag skulle få springa upp en massa i natt, men icke. När jag vaknade nu på morgonen var min första tanke: gud jag har sovit hela natten, Tristan har inte väckt mig, lever han? Kraxade ur mitt ett: Tristan och fick till svar ett: dunk dunk dunk (= vifta på svansen).  
Nu på morgonen sitter han fortfarande och sväljer, och smaskar så som han gjorde i går kväll när han kräktes men han har inte kräkts mer sedan i natt. Han har druckit vatten och är piggare men vi avvaktar med mat. 
Skulle tro att han har stoppat i sig något olämpligt ute.. Han är bra på sånt, han är som en dammsugare.

Stackars Tissetatten!

I lördags när J, jag och Tristan var ute på prommis så gick vi till bellevue och därifrån gick vi över isen (med resten av sthlm) till Haga. Tristan är barnsligt förtjust i att springa på isen och slide stoppa... Han är så söt när han gör det.
Hur som.. när vi kom i land vid bryggan vid haga forum var det massa folk där som var på väg att ge sig ut på isen och åker skridskor. Hör då hur några kommenterar Tristan, att han var söt osv.
De dividerar sedan om vad det för ras, vad är det de heter nu igen? Sedan kläcker en kille ur sig: ja men är det inte den där rasen som letar något, är det inte kastanjer?

Både J och jag var tvugna att bita oss i läpparna för att inte börja asgarva. J kommentarde till mig när vi hade gått därifrån: ja det är en kastanjehund vi har och så han har en liten låda på magen där han kan rosta kastanjerna... 

hälsning till alla lagottotjejer där ute


Tuggandes på en ask med geléhjärtan

som egentligen är gamla.
När jag jobbar kvällspass äter jag alltid havregrynsgröt med russin till lunch. Medan jag äter min gröt så ligger Tristan på golvet och väntar på "slatten". Detta har blivit en vana. .Men när jag tänker efter är det inget nytt, Förra höstan när han var hos dagmatte C så åt hon alltid gröt till frukost och Tristan fick alltid slatten.

tjing tjing
grötgotton Tristan

Under vår morgonprommis i dag när vi gick och strosade i skogen träffade vi på två lagotto. Den ena, Lamborghini som är 10 månader träffar vi på var och varannan dag, den andra lagotton, Rossini har vi bara träffat på en gång och då var han 12 veckor, nu är han 5 månader.
Naturligtvis blev det en massa lagottoprat med mattarna, så trevligt så.
Lamborghini är inte störtförtjust i Tristan, utan tycker mest att han är jätteläskig. När Tristan snosar och luktar på Lamborghini sitter han mest och ser ut som om han önskar att han vore någon annanstans.
I höstas busade Tristan och Ghini, vid ett tillfälle tröttnade Tristan på att busa (vilket han gör rätt snart) och talade då om för Ghini att det räckte. Sedan den utskällningen är Ghini rätt spak vid åsynen av Tristan. Han tänker säkert; att den gamla sura gubben tänker jag inte busa med igen. 

Nu har jag en tröttgotto som ligger och snarkar i soffan.

I dag mötte Tristan och jag en liten lagottotjej som vi inte har träffat tidigare.
TjejtjusarTristan gjorde sitt bästa för att charma tiken men hon var mycket svårflörtad och hängde mest i hans mustacher på bästa Fixa-manér, eller så slog hon med tassarna på honom. De tycktes dock ha mycket att prata om, jösses vad de lät. Tristan skällde och hon svarade, Tristan hade läten för sig och hon svarade. De var riktigt lustiga att lyssna på...

Att hänga på trimbordet tycker Tristan.



Observera att han putar surt med underläppen i protest...

Vissa dagar är Tristan jäkligt billig! I dag är en sådan dag.
En sådan dag innebär att jag har noll tålamod och Tristan tycks ha bommull i öronen. Under morgonens prommis var han helt jäkla omöjlig. Inte alls sig själv lik, helt forcerad. I Liljansskogen satte han näsan i backen sedan var han som en dammsugare. vet inte vad han spårade men det luktade tydligen jäkligt gott. Kan inte minnas att han har gjort så här förut.

Tradera nästa!

Efter att vi städade lägenheten så for vi till stora skuggan och tog en prommis. Det var dock inte det lättaste att gå utan vi mer halkade fram. Tristan som har fyrhjulsdrift hade inga problem att ta sig fram på isvägarna. Nu är vi precis hemkommna och Tristan har fått sig ett bad med schamponering. Han var inte lite smutsig efter den prommisen..
I skrivande stund far han runt som en idiot och torkar sig mot sofforna.
Stolle!

Då Tristan spenderar mycket tid på rygg, i soffan, i sängen, i knät, i bian, i snön, på isen osv så är hans päls rätt platt och lockarna blir lite "utsuddade". I går efter vår morgonprommis i regnet blev Tristan dyngsur och lagom tills han hade torkat var det husses tur att ta en sväng. Lagottopäls + regn = fina fisken. Jättefina lockar fick han. När han hade torkat fick jag för mig att reda ut tovor, suck alla dessa tovor. Efter en stund på trimbordet var lockarna borta men fluffet var på topp.
Drog med Tristan ut för att pälsen skulle dra ihop sig snyggt igen... men naturligtvis hade det slutat regna. Så nu har jag en jättefluffig hund. 

Har gnällt en del över att Tristan inte har någon bra päls längre och att den växer så långsamt efter att jag rakade ned honom i höstas. Jag tar tillbaka lite av mitt gnäll. Pälsen är inte så dålig...(men kan bli bättre) Och efter att ha redit ut pälsen och tovor tar jag tillbaka att pälsen är kort, grejen är den att krullorna krullar sig så hårt (speciellt på ryggen) det är därför pälsen tycks vara så kort. 

Det tycks som om jag har en hund med storhetsvansinne, i alla fall ibland. Vissa dagar struttar han fram på gatan som om han äger den och så tror han att alla vi möter vill hälsa på honom. Han skuttar och viftar på svansen precis som om han känner alla. Och när folk stannar och hälsar på honom får han vatten på sin kvarn...

Vilket strålande men kallt väder det har varit i dag. -10 hade vi i morse intill väggen på innergården. Anar att det var ännu kallare egentligen.
Tristan hade ett mission i dag så strax efter 10 i morse bände vi upp bilen. Ja mina dörrar fryser alltid fast. Att komma in där bak genom bakluckan gick inte så Tristan fick åka i baksätet istället för i buren. Medan jag skrapade rutorna så pillade jag på bakluckan igen, denna gång fick jag upp den men sedan fastnade knappen och jag kunde inte stänga.. Suck! Fick därmed åka med bakluckan öppen. Lite senare så hade knappen tinat och jag kunde stänga luckan.

Vi hämtade upp adept nr 1 med vissa delar ur flocken och for sedan till Järvafältet och mötte upp adept nr 2 med matte.
Tristan gjorde sitt bästa för att lära adepterna hur man gräver efter hartryffel. Men hur lätt är det när marken är stenfrusen? Det var en miss att det var så kallt och fruset men några tryfflar fick han upp i alla fall. Tristan har inget emot att gräva efter tryffel så vill adepterna ha fler lektioner (i mindre frusen mark) så ställer han gärna upp.

Tristan ligger nu och snarkar, trött efter allt grävande och rejsande i snön.

om vad det är för hund jag har, dvs att det är en tryffelhund.
När vi var hemma hos mamma och pappa var mams och jag ute och lade spår åt hundarna. Varken jag eller Tristan är vana spårare och varje gång är det samma sak; Tristan letar bara tryffel.
Men övning ger färdighet, någon gång fattar han kanske gallopen?   

I går morse när Trisse och jag vaknade var det massa snö ute och snöandet pågick förfullt. Det blev en morgonprommis förbi  och i vanadislunden. Är man lagotto älskar man snö, det rullades, skuttades, ålades i snön.
Tristan ger snön 4 tassar upp och ett snöigt skägg i betyg. Det är det bästa betyg snö kan få.. Även om han påpelar att snön gärna får vara lite krispigare..
Nu är det söndag och kväll och det tycks som om snöandet har börjat igen. Hurra skulle nog Tristan vilja hojta.

I går kväll när det var dags att sova hade J bestämt sig att en viss fyrbent sak inte skulle få vara i sängen. Den fyrbenta saken tyckte dock motsattsen... Fyrbentingen hoppade upp och tvåbentingen kasta ned, så höll de på ett tag. Jag försökte medla med att vi kunde lägga en filt i sängen så att det inte skulle bli smutsigt. Tvåbentingen vann kampen (trodde han i alla fall) vilket resulterade i att fyrbentingen lade sig i bian... När tvåbentingen hade somnat hoppade fyrbentingen upp i sängen och lade sig på filten som en liten kringla..
It´s a win win situation.. tvåbentingen trodde han vann, fyrbentingen vann och jag var inte helt onöjd över lite lagottomys....

Nu har vi äntligen fått min blogg att fungera på min dator. Jäkla krångel..
Detta firar vi med lite bilder från helgen som var


Titta husse! jag kan slicka på min egen nos, får jag godis nu?


matte matte jag kommer!


Fixen spanar


Basta håller tungan rätt i munnen (eller om hon slickar sig om munnen efter att ha smaskat i sig kattskit)


Flickorna


B&Fs grävtjänst


Fixa 

Dagen efter var vi i en annan skog och gick. Där blev det inte lika många bilder. 


Lagottorejs i snön


Observera att Basta är på väg att slå en kullebytta i bakgrunden...


Vem vinner tävlingen om de pinnigaste benen? Basta eller Fixa?  

Någon ligger på Js arm och snarkar ljudligt med munnen öppen.

för Parma. Nu har jag hämtat hem mitt nya trimbord. Stadigt och bra. Fick med en galge som ett plåster på såren ;)
På vägen hem igen var det inte lika roligt, jordens bilkö. Trodde inte att jag skulle komma hem detta årtusende. 

Nu måste jag nog inviga det nya trimbordet. Tristan är fortfarande jättekorthårig (men det växer så att det knakar) så det är inte så mycket att klippa på honom. Men det är nog bäst att toppa på det som är.