Tristan och hans hjärnspöken.

Tidigare i kväll när Tristan och jag var ute på prommis gick vi på 
trottoaren längs en väg. Längre fram på vägen såg jag att det stod två bilar
parkerade med 30-40 meters mellanrum. När vi närmade oss den
första bilen blåste Tristan upp sig som en blåsfisk och morrade. Han
gick sedan normalt igen tills vi närmade oss den andra bilen då han
gjorde lika dant igen fast den här gången skällde han också.
Undra vad han trodde att han såg? Det fanns nämligen inte en enda
person i närheten utan bara två parkerade bilar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback