Morgonen började inge vidare. Kom till jobbet 06.50 och tog rapport från nattpersonalen. Satt sedan och väntade på att den andra personen som skulle börja 07.00 skulle dyka upp. Jag väntade och väntade, 07.15 ringer jag till personens mobil, den är inte på. GAHHH! Vansinnig! Psykbryt. Ringer till ssk och säger åt henne att hon får ringa och beordra in någon. När ssk äntligen får tummen ur och ringer för beordra in någon, säger hon sedan att den personen inte ville jobba. Är inte hela grejen med att beordra in någon att den personen får komma in och jobba varesig den vill eller inte? I vanliga fall har vi en bemanning på 4 pers på helgmorgonen, att istället vara 3 gör rätt stor skillnad. Fick slita som en gnu för att få upp alla boenden. När jag slutade 13.00 var jag helt slut och beslutade därför att stanna hemma. Joakim kände att han inte hade tid att åka till mams och paps för att titta på Fixa så jag orkar inte heller. Joakim åkte istället till kontoret i sthlm för att skriva på sin uppsats. Men för 45 min sedan ringde Joakim och sa att han var dödstrött på uppsatsen och att han hellre åker ut på landet. Så vid 15.50 ska tristan och jag plocka upp Joakim vid stationen för att sedan åka till örebrotrakten. 
Det vankas LAGOTTOMYYYYS! Fixa here we come!  

Arbetskamraten som inte dök upp lyckades vi inte få tag på, på hela förmiddagen. En av arbetskamraterna skickade ett sms till personen och skrev något om att det var taskigt att inte dyka upp och svika sina arbetskamrater. Först 12.55 ringde personen och ville prata med personen som skickade det "otrevliga" sms:et. Personens ursäkt kan vi på ett sätt godta, men man kan höra av sig i alla fall!