Tristan och jag har precis varit ute och promenerat i regnet. Jag gillar att vara ute och gå i regn. Regn i Tristans päls är inte helt fel, lockarna blir så fina. Dessvärre blev han inte tillräckligt blöt för att lockarna ska bli rikitgt bra.  Trisse såg inte ut att uppskatta regnet lika mycket som jag. Varje gång vi kommer in efter att ha gått i regnet och Tristan är lite lagom blöt får han alltid en väldans lust att bädda. Han försöker bädda i biabädden (finns inte så mycket att bädda med där), han bäddar i soffan och så har vi favoritplatsen = vår säng. Tristan var precis nu på väg att börja bädda i sängen men då tittade jag på honom och han avbröt det han hade tänkt börja med, detta med en min som försökte spela oskyldig.