På andra sidan gatan, precis vid rastgården bor det en familj med en hund. Familjen tycks bestå utav mamma, samt tonårsson och tonårsdotter. När jag ser dem så är de alltid i rastgården med hunden. Jag har aldrig sett dem gå ut och gå med hunden. Utan de går de 10 meterna till rastgåden sedan är de där tills de går in igen. Stackars hund att aldrig få några ordentliga promenader utan bara gå runt i rastgården. Hunden är någon amstaff-liknande historia. 
När mamman är ute med hunden sitter hon på en grej i rastgården medan hunden springer runt. 
När tonårssonen är ute med hunden (i rastgården naturligtvis) kampar han ständigt med hunden, försöker få hunden att hoppa så högt den kan efter pinnar. 
För någon/några veckor sedan såg jag att dottern var med hunden i rastgården där hon sprang och jagade hunden och morrade åt den. Nästa gång jag såg dem stod hon och försökte få tag på hunden, tror ni att den ville komma? Hon stod lääänge. De senaste gångerna jag sett dem har inte hunden ens fått gå lös inne i rastgården utan de har den kopplad.. Undra vad det kan bero på? 

i går kväll när jag gick förbi band tonårsdottern fast hunden inne i rastgåden sedan gick hon in. Hunden tjöt som en stucken gris... Jag stod och väntade ett bra tag för att se om hon kom tillbaka på en gång, tillslut fortsatte jag att gå men jag hörde hunden tjuta en bra bit bort.   

Det kan inte vara roligt att vara den hunden...