Ibland funderar jag på om Tristan verkligen är en hund, för han är gossig som en katt, riktigt kelig och ofta kelsjuk. Mamma och pappas Zamba en 11- åriga kleiner münsterländer blir alltid helt tokigt glad och skäller som besatt när man ska ut på promenad. När vi skulle gå ut i morse och vi höll på att ta på oss ytterkläderna skällde Zamba som vanligt, helt plöstligt hörde vi något som lät som en katt, någon jamade. Gissa vem? Jo Tristan! Han lät jättefånig! Vanligtvis säger han ingenting men han ville väl prata lite med Zamba.