I morse behövde jag inte vakna av den där jäkla klockradion, det är mycket trevligare att vakna av att en lagotto smyger sig upp i sängen precis innan klockan ringer, undra om han kan klockan? eller om han känner sig på att det är dags att gå upp?. Jag skulle haft kameran inom räckhåll, för ett äkta "kodakmoment" infann sig.
Joakim låg på rygg och sov med högerarmen utsträckt och Tristan låg brevid på rygg med huvudet på Joakims arm. Såg så mysigt ut!