Började dagen med dödshuvudvärk och dödsdåligt humör. Tänkte att en promenad gör det hela bättre.. men icke... Tristan och jag mötte "mongot med hundarna", varpå Tristan blev skogstokig  (vilket jag förstår eftersom de har attackerat honom tidigare) och skäller & har sig. Blir lite mer sur än vad jag redan är. Går vidare, möter fulpudeln och den andra hunden som vi möter varje dag, Tristan brukar inte bry sig om dem, de brukar skälla och morra på honom, men i dag fick Tristan ännu ett tokryck och jag blir ännu mer förbannad. Resten av promenaden gick Tristan så fint fot vid min sida. Konstigt att man ska behöva bli så jäkla förbannad för att han ska gå fint, i vanliga fall har han en liiiten tendens till att dra. Resten av förmiddagen höll sig Tristan på behörigt avstånd från mig, han märkte att jag var "lite lätt" sur på honom. Han försökte ett par gånger komma och fjäska. Men det kom han inte långt med. Efter lunch ropade jag på honom och gossade lite med honom, uj så glad han blev då.