Gwen Stefani
Konserten började med att nästan alla lampor slocknade = kolsvart så när på att man såg att några rörde sig på scen, det var två av harajukutjejerna (dansare) som var klädda i svart och vitrandiga kjolar. De sprang runt på scenen för att sedan gömma sig, efter det kommer det in flera personer (dansarna) klädda som poliser/vakter, dessa var utrustade med stora ficklampor och de letade efter de första tjejerna samtidigt som sirener lät. Sedan körde allt i gång till tonerna av The Sweet escape, ut på scenen rullade en stor guldbur och där inne stod Gwen. Naturligtvis kom hon ut ur buren, sjungandes just The Sweet escape. Suverän början med The sweet escape och allt avslutades med What you waiting for? Såå bra har inget negativt att komma med. Att hon sjöng live var det ingen tvekan om, och vilken röst. Jag hade nästan väntat mig att det inte skulle låta så bra live eftersom jag såg någon livevideo där det lät förjäkligt. Men så var inte fallet i går. Och dansarna var så jäkla grymma. Gwen hade jättebra publikkontakt och pratade mycket med publiken. När hon sa Tack så mycket på svenska samt frågade på knackig svenska: var arr mina flickor? jublade nog alla i publiken. Efter ungefär lite mer än halva konserten bad Gwen de som hade ståplatser att dela på sig så att de skulle bli en gång rakt igenom folkhavet. Sedan sprang hon igenom folkhavet och hennes 200-kilos gorilla till livvakt, han hann inte riktigt med. Sedan klättrade hon upp på läktaren och sprang runt bland folket där och sjöng. Hon kom dock aldrig till vår del av läktaren. Fattar inte att hon kunde springa och sjunga så bra samtidigt, detta i höga klackar. Så jäkla bra helt enkelt. J som inte är särskilt förtjust i Gwen tyckte att det var en suverän konsert.
Så bra att ni är nöjda!!!!
Inte nåt större fan av Gwen (eller så mycket modern musik för den delen) men det låter ju som en rolig koncert ändå!
Sjöng hon någon Blues?
Till och med din far gillar Gwen!!!
Docjk inte alla låtar men visa är RIKTIGT bra.....
som 4 a clock in the mÖrning.
Mams: vi är supernöjda! :D
Helena: ja konserten var suverän
La: nej det var dåligt med det.
Pappa: det visste jag inte att du gjorde
Tänkte väl det. Då missade jag inget. Men Stampen nästa fredag, då kommer det gunga fett.
La: det vet jag inget om
Nästa fredag spelar Jump 4 Joy på Stampen. Sveriges kanske bästa boogie-pianist Ulf Sandström och hans band. Musiken är en blandning av boogie, gospel, rockabilly och blues med starka influenser från New Orleans, varvat med Ulf Sandströms eminenta nästan stå-upp-mellanprat. Kanon helt enkelt.
Gwen är suverän.
La: det är säkert kanon om man uppskattar sådan musik!
Mia: visst är hon :D
Helt rätt Hannah. Man måste uppskatta sån musik. (Eventuellt kan man ju hänga i baren och dricka öl om man inte gillar musiken, men det är väl inget jag egentligen rekommenderar.) Jump 4 Joy är nog precis motsatsen till Gwen Stefani. Inte stor arena, inte stor publik (men det blir ändå jävligt trångt på Stampen när de spelar) inte ung och snygg, inte välregisserad show, inte bara ett set (dom spelar i stort sett hela tiden mellan 21 och 00.30. Men ändå, eller kanske just därför så himla bra. Mycket personligt, stor närvaro, oerhört spontant (om Ulf hittar någon turist från ett annat land byter han till engelska i sitt prat och ägnar i stort sett hela kvällen åt denna turist, på gott och ont. Han tvekar inte att driva med publiken.
Men som tidigare påpekats, min musiksmak är så smal så det kan träs genom ett nålsöga och jag har full respekt för att alla inte tycker som jag. Och det är ju en väldans tur att alla inte tycker som jag, för då skulle jag nog vara tvungen att byta musiksmak