I natt har jag tagit igen lite sömn, har sovit 10-11 timmar, men inte utan hjälpmedel. Utan med hjälp av sömntabletter som snälla rara UL:en G skrev ut åt mig. Får lite panik när jag inte får sova.

Rastlösheten är hemsk på helgerna; har gått en riktig prommis med Tristan, dammsugit och håller på och tvättar. Även om jag håller mig sysselsatt så kryper det i kroppen på mig.

Känner att jag inte kan sitta hemma utan att göra något, så i kväll ska jag ut och dricka drinkar med min kollega J och en gammal kompis som jag inte har träffat på snart ett år. När E var mammaledig gick vi prommisar tillsammans lite då och då, nu när hon jobbar igen är det svårt att får våra scheman att stämma överens.